Pappersdrömmar

 

Om sex dagar står vi på Ullevi. Prick fyra månader efter att vi träffades för första gången och lyssnade på Hurricane Gilbert får vi (förhoppningsvis) höra Håkan sjunga den för oss på riktigt. Jag köpte biljetterna långt innan jag visste att jag skulle träffa min Anton, visste inte vem jag skulle gå med men tänkte att jag kunde tvinga någon att följa. Så bara var han där helt plötsligt, och när vi hade träffats i någon månad sa jag att jag hade dem och bad honom att åka till Göteborg med mig. 

 

Det är fantastiskt hur allting bara har löst sig. Allt känns så enkelt. Det är så här det ska kännas att leva!