Annan sorts kärlek
Han är annorlunda, den här killen. Annorlunda i jämförelse med grabbar i allmänhet, men framförallt annorlunda i jämförelse med de som jag varit med tidigare. Han tenderar att ofta dra fram de bästa sidorna hos mig. Med honom är jag inte den där nerviga, lättirriterade och oroliga flickvännen som jag alltid annars varit, och jag älskar det.Han låter mig känna som att jag tillför någonting gott till hans liv, som att jag är betydelsefull. Förut har jag alltid varit så begränsad i mina förhållanden. Jag har haft klart för mig att jag inte varit viktig, och jag har fått anpassa mig och nöja mig med den skvätt kärlek jag fått.
Han behöver inte min hjälp. Han behöver inte mig alls. Han vill bara ha mig där. Och jag frossar i hans kärlek, njuter alla gånger, det är fantastiskt att känna sig så här trygg.
